Nu är det sportlov
Kärt barn har många namn
Nu är det sportlov och det är vad vi brukar säga. Men det kan också kallas för februarilov, vinterlov eller skidlov. Alla städer och skolor har olika sportlov så det gäller att planera om man ska göra någonting.
- vecka 7 Göteborg, Jönköping och Borås
- vecka 8 Malmö, Uppsala och Örebro
- vecka 9 Stockholm, Karlstad, Borlänge
Nu är det sportlov
Om man vill passa på att åka någonstans lite längre bort och behöver vara ledig längre tid än just den veckan som man är ledig i skolan. Eftersom vi har skolplikt i Sverige så måste då vårdnadshavare ta ledig. Sedan gör skolan en bedömning och meddelar om barnet får ledigt. Vad betyder då egentligen skolplikt?! Alla barn har skolplikt från det att dom är sex år. Det betyder att barnen ska gå i skolan och vara med på det schema eller verksamhet som skolan har just för den klassen barnet går i. Om man inte går till skolan måste man ha ett skäl för det som till exempel om man är sjuk eller om man ska vara ledig. Går man inte i skolan i alla fall är det skolans plikt att diskutera med kommunen man bor i och se vad man behöver göra.
Vissa skolor anordnar både aktiviteter och hjälp under sportlovet, men det är något man måste kolla. Beroende på var man bor. I lågstadiet till exempel är det nog många som går på fritids och då ser dom till att barnen har att göra. En dag i pulkabacken med matsäck brukar vara populärt bland dom mindre barnen.
Vad finns det för lov i skolan?
Det är ju inte bara sportlov som finns i skolorna utan en del andra lov också under året.
- sommarlovet är ungefär nio veckor långt
- höstlovet är alltid under vecka 44
- jullov och som också är brytpunkten mellan höst- och vårterminen
- sportlov
- påsklovet brukar vara veckan innan eller veckan efter påsk. Det beror på att datumen för påsken är olika för varje år
Sen finns det några strödagar som man är ledig från skolan som kristi himmelfärds dag och om det är någon röd dag i juni. Alla dessa dagar får alla vårdnadshavare information om från skolan. Det brukar gälla låg-, mellan- och högstadiet. När det gäller barn som går i gymnasium så är det lite annorlunda. Och dessutom brukar barnet bli myndig under den tiden och behöver inte vårdnadshavaren för vissa saker, och skolan meddelar inte heller dom.
För alla som har slutat i grundskolan får börja på en gymnasieskola. För att komma in på en utbildning på gymnasieskolan måste man ha godkända betyg i svenska, engelska, matte och i minst nio andra ämnen. Alltså i tolv stycken olika ämnen. Dessutom måste man börja senast vårterminen samma år som man fyller 20 år. Är man äldre än det så kan man gå på komvux eller yrkeshögskola. På komvux kan man gå utbildningar både på vanlig skolnivå och gymnasium nivå. Sen finns det andra utbildningar som du kan gå genom arbetsförmedlingen och om du har ett arbete.